underregnbågen.se

Blogg listad på Bloggtoppen.se

torsdag 3 november 2011

1173....


1173 klick på gårdagens inlägg, ja det talar väl för sej själv, så många är det som är intresserad av vad som hände i rättsalen och jag trodde att rapporten var väl utformad och informativ.
Men som någon mindre begåvad kommentar skrivare, läs syster, säger att jag inte berättat vad rättegången handlade om så väljer jag här att förtydliga så att även dom som väljer att inte vilja förstå ska förstå.
De jag stod åtalad för var ringa misshandel på min ex fru.
Så nu var det förtydligat, tydligare kan jag faktiskt inte vara.
Jo vad det gäller klicken, faktum är att så många klick har jag inte haft sen dagen då bloggen öppnades.
Väldigt roligt.
Även denna kommentar  från Clara talar sitt tydliga språk.

Jag läser din blogg dagligen, den enda faktiskt. Vi håller också till uppe på berget, om än på andra sidan (Hjortakroken). Och jag vill säga att jag är uppriktigt rörd av ditt senaste inlägg. Jag vet inte vad du gjort eller inte gjort, jag känner inte dig, kanske lappade du till henne (det hade nog jag gjort), jag bryr mig inte, men jag är glad över att du fick sån uppslutning, och att du har så många människor omkring dig som tror på dig. Jag ser dig ibland, jag säger inget, men du ska veta att bland de människor som tillkännager sig som läsare, finns det åter 10 som inte gör det.

Tack säger jag.
Gårdagen ja.
De kändes nästan som att det var juldagen, när man som liten varit så spänd och förväntansfull dagen innan, när man på julafton spänt väntat på tomten och på vad man skulle få.
Spänningen släpps på juldagen och man kan förnöjt luta sej tillbaka och leka med sina saker.
Jag kunde igår leka med mina saker.
Det kändes lite som jag tagit godis från ett litet barn.
Jag var lycklig och lättade på ett sätt jag inte varit på väldigt länge, jag svävade på små söta moln.
För första gången sen hon lämnade mej så känner jag faktiskt att hon kan leva sitt sketna patetiska 08 liv bäst hon vill.
Med eller utan offerkofta, de spelar mej ingen roll.

De var många som frågade mej hur det hade gått i rättegången och jag sa att det hade gått bra, jag hade skött mej precis så bra som var nödvändigt, jag var stolt över att jag som vanligt stod för vad jag gjort.
En sak jag inte kunde låta bli att fundera och fnittra lite över igår det var de att om någon frågade min ex fru om hur det gått i rättegången, vad skulle då svaret bli.
Hon kan ju knappast själv känna att det gått bra, allt blev helt enkelt förlöjligat och det var hennes egen sida som skötte om den delen.
Pinsamt är nog ordet hon använde skulle jag tro.
Till dom som frågade mej hur det gått så beklagade jag dom enbart att dom inte varit med och sett detta vansinniga som utspelade sej, att staten betalar detta fjabbiga, att staten till och med betalar min ex fru körersättning från Stockholm och hit, herregud det är väl ingen som tvingat människan att flytta till Stockholm.
Men jag ska aldrig mer ställa mej frågan varför Anders Borg har problem med att få pengarna att räcka till.
Jag känner nästan att jag får be alla skattebetalare, inklusive mej själv om ursäkt för denna bisarra historia.



Äntligen kände jag det som alla andra sagt så länge, ex frun är inte värd mej efter allt hon gjort, jag kände att detta var startskottet på mitt nya liv.
Ett liv med snälla, vänliga, omtänksamma människor och gärna då också vackra.
Ett liv med människor runt omkring som tänker på mitt och Mollies bästa, inga människor som bara vill komma åt halva kungariket och så mycket pengar det går.
Nej nu ska här förvaltas, en skyddsmur byggs upp och ingen kommer innanför som inte kan uppföra sej kärleksfullt och ansvarsfullt mot oss. Integritet ska nu framöver bli mitt nya skydd. alla hyklare som försöker komma oss inpå livet, kommer att lämna oss med svansen mellan benen, vissa människor är för mej nu döda och det ska mycket till om dom ska bli levandes igen.
Hemskt ändå att man kan välja liv eller död. Lite sjukt att tänka att dom inte finns för mej men dom lever ett liv ändå, hum ja min vana trogen så får jag väl vrida och vända lite på det där.
Jag kommer ju fortsätta att missionera hela denna historien men det är för att det är en så skruvad och speciell story.
Jag gjorde ju en telefonintervju för en stor tidning häromdagen och där diskuterade vi just det, de är ju inte unikt i sej att man blir lämnad höggravid, det händer ju tyvärr lite då och då.
Men denna historien skiljer sej markant mot många andra, både då att det är ett homosexuellt par men framför allt kanske det att hon valde att gifta sej och byta efternamn bara några veckor innan hon fick de totalt frispelet.

Igår var det höstmarknad i stan, jag var där klart en sväng och faktiskt med ett synnerligen trevligt damsällskap.
De var ju inte utan att jag kände av känslan som jag hade för ett år sen när jag gick där inne bland godisstånden med min gravidamage i vädret. När jag gick där och var helt förkrossade, när jag inte visste hur jag skulle överleva tills nästa dag. Men jag lyckades trycka undran känslorna och i stället gå och prata med en dam om livet och känna att nu har vindarna vänt, att nu började de fyllas upp med vind i mina segel.
Jag kände mej så levande, stark och tillfreds med mej själv, huvudet satt så högt och ryggen var så rak och inget skulle kunna få mej i ett annat läge.
Jag gick med en känsla av att den kvinnan som lyckas fånga mej och lyckas med att öppna upp mitt hjärta igen, den kommer att bli den lyckligaste kvinnan på jorden.
Jag fann en känsla som varit bort blåst en längre tid, de var en känsla av att det fanns plats i mitt hjärta, de var inte längre omöjligt att inte känna de jag känt för min ex fru.
Ett hopp tändes att jag skulle kunna bli så vansinnigt kär igen, jag skulle kunna möta dom känslorna igen, jag skulle kunna lita på en annan människa.
Jag skulle kunna öppna upp mitt hem, min borg och mitt hjärta för en ny människa.
Och bara känsla av de fick mej att bli lite småkär.

Kvällen gick i familjens tecken, vi åt middag och spelade fotboll i hallen, med stor hall och små människor gick det utmärkt. Vi skrattade och busade och det var helt underbart.

Jag har nu testat med välling igen och döm om min förvåning, lilla fröken Vilhelmsson köpte konceptet så nu står det 1-1 och jag har förhoppning om att detta ska hålla i sej och att stora fröken Vilhelmsson går segrande ur även denna strid.
Det går bra nu så att säga :)


Nu blir det djurparkshäng.
Jockarp.

1 kommentar:

  1. Ditt fall är en statistikgrej, de måste förmodligen precissom polisen göra ett visst antal alkotest varje år. Alla som känner dig vet att du är ärligheten själv, alltid rättfram. Stå på dig! Kramar :)

    SvaraRadera