onsdag 15 mars 2017

Fluffiga fröknar....



06:00, min dotter ber mej ringa upp hennes morfar. Jag ringer numret, hon sätter på högtalaren. Morfar svarar, Mollie sjunger ja må du leva, hon hurrar sen sju hurr. Allt detta för att morfas lille kamphund Lasse fyller sju år. Hon är så enormt empatisk den där lilla tjejen jag har. Alla ska bli firade, det finns inget annat i hennes värld.

Ännu en morgon med morgonfritids. På vägen in pratade vi om fröknarna och att Mollie kramar dom ofta, jag blir glad över att höra sånt halv sju på morgonen.
Hon berättade att när hon börjar krama fröknarna kommer det alltid fler barn som vill kramas. Hon berättade även att hon tyckte att fröknarna var fluffiga. Jag log åt hennes ord. När jag kom till jobbet skickade jag ett mail till fröknarna och berättade att min dotter mår bra i deras omvårdnad, jag berättade ju klart även att Mollie tyckte dom var fluffiga ;)

En ny fröken som var på fritids som jag aldrig träffat visade sej komma från samma by som jag var uppvuxen i. Det visade sej även att jag stått på potatisupptagaren med hennes far. Verkligen en liten värld jag lever i ibland. Vi tog i hand och pratade om lite allt möjligt. Trevligt att känna att det finns tid till det trots att klockan är mycket. Det är ju självklart viktigt att jag har god kontakt med människor som är i min dotters närhet.

Arbetsdagen var lite annorlunda, jag hoppade in på en annan avdelning och styrde upp lite skyddsarbete, väldigt roligt då det är helt andra människor, helt andra risker och samtidigt ser man vilken samsyn man har trots dom skilda avdelningarna.
På min avdelning kan man ta på allt, allt från veden till flisen, du kan pilla på kilrep, motorer, skruvar och pumpar. Den avdelning jag gästade är allt inneslutet i rör och cisterner, allt är osynligt fram till om det skulle smälla, då blir konsekvenserna förödande. En helt annan värld alltså, men ack så spännande. Jag är glad över möjligheten som ges mej.

Myset Vilhelmsson hade blivit upphämtat tidigt av mormor och dom hade kört till djuraffären för att köpa gåvor till kamphundarna. Mollie hade självklart slagit in allt i paket och hundarna hade ett väldigt bry med att få ut själva leksaken.
Dom hade festat på glass, både tvåbenta och fyrbenta. Lika för alla.
Jag hämtade upp henne och det var dags för simskola. Ännu ett märke togs till samlingen. Stolta körde vi hem till byn och åt middag och chillade i soffan.
En bra och enkel dag var till ända. Även en dag utan träning vilket kändes lite märkligt :)




Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar