Spexandet fortsätter…….

Jag missade soluppgången denna måndagsmorgon ändå var jag uppe och på språng klockan fem. Jag vaknade utan min kärlek och det rev lite i mej. Men att jag vet att jag är hennes tjej får mej ändå att att vända rivet till lite mer bomulsmjukt.

Jag hämtade upp Mollie efter plugget och vi rullade hem i solskenet. Jag hoppade i min springkläder bums och Mollie lagade mat.

Det blev lite mer än en timmes njutning på berget. Det märks att det börjar bli varmare nu, Kennet är trött mot slutet. Som väl är finns det fortfarande vatten i bäckarna så han kan svalka sej lite.

Jag såg en skitstor orm på vägen hem och jag gillar dom inte. Kennet sprang rakt över den och den rörde inte en fena. Men den levde.

Vi käkade när jag kom hem och för dagen intogs middagen utomhus, Herrgud så härligt. Jag satt ute en timme innan jag gick in i verkstan och gick lite bananas med motorsågen en stund.

Jag fick ett samtal, samtalet ledde till ett bekymmer. Bekymret löstes genom min underljuvliga och grymma flickvän. Ja jag är lyckligt lottad jag.

Kvällen vad ljuvlig så jag satte mej åter på altanen och sög in alla dofter, färger och ljud innan det var dags att gå in och krypa ner i lopplådan.

Förberedelsens för spexet fortsätter

Jockarp.