Bokomslag och kyrkan...

Något för små brallor ;)

Från klarhet till klarhet.
Mognaden har varit enorm sen jag blev mamma. Jag har lärt mej att allt har sin tid. Vissa saker ska ligga och gro ett tag och så plötsligt kommer det till en och allt blir då så enkelt och lättbegripligt.
Jag har det senaste dagarna kommit fram till att lilla fröet grott och att jag bara har väntat och sett tiden ann. Nu känns det rätt. Helt rätt.
Den ena saken handlar om omslaget till min bok, jag har ändrat det i tankarna ett antal gånger redan men nu känns de som om jag är färdigbearbetad vad det gäller den biten.
För att se om mina tanka var rätt tog jag kontakt med en släkting och en vän och ställde henne frågan om hon kunde tänka sej att hjälpa mej med omslaget. Till min stora glädje kunde hon det.
Jag såg det som viktigt att det var en person jag litade på och som jag inte skulle tycka att det skulle kännas märkligt om jag dissade hennes förslag. Jag vill att det ska se proffsigt ut och jag vill att det ska se ut som jag vill.
Givetvis är jag öppen för förslag, trångsynt i detta läget har jag inte råd att vara.

Och vem bryr sej?

 

 

Den andra saken som jag låtit mogna men inta alls lika länge som den med omslaget det var ett brev jag skulle skriva till Sölvesborgs församling. Svenska kyrkan måste man gå försiktigt fram med om man vill ha ut något ur. Dom är starkare än vad man kan tro. Vill dom inte samarbeta så känns det omöjligt att få till en förändring.
På min 6 km långa joggingtur så formades det ett brev i huvudet på mej och det skrevs sen ner och skickades.
Brevet handlar om vår förening Levande Landsbygd. Vi har haft problem med att lösa lokalfrågan, vi vill hemskt gärna kunna ha någon form av aktiviteter för barn och ungdomar här ute i de norra delarna, något kontuneligt som skulle kunna ske varje vecka och speciellt då på vintermånaderna, när allt är sådär extra trist.
Vi har varit  kontakt med kommunen i frågan men det händer inte mycket och med tanke på att Gammalstorpsförsamling nu ska slås samman med församlingen i Sölvesborg ser vi det som en möjlighet att kunna samarbeta och få tillgång till församlingshemmet. Detta har nu varit omöjligt med tanke på det fruktansvärt inskränkta kyrkorådet vi haft i vår församling, där en hutlös hyra skulle tas ut.
Vi är en liten förening och har inte stor kassa vilket  nu församlingens kyrkoråd tror att vi har.

Vad de gäller mitt lilla mys så är det en mycket bestämd liten dam, hon är vänlig men bestämd.
Inför dagiset i går skulle klädvalet göras och det gör hon numera själv.
Nu råkade hon komma över ett par snickarbyxor som jag köpte i USA för ett och ett halvt år sen, det har ju hänt en del sen dess kan jag ju säga.
Hehe brallorna slutade nästan vid knäna, men bråka om en sån bagatell kände jag som meningslöst. Så de förkrymta brallorna satt på ett förstorat mys när vi kom in på dagis. Smarta mamman tog i allafall med extra byxor och berättade för fröknarna att dom mer än gärna fick byta när tillfälle gavs ;)
Jag får nog ta en utrensning bland mysets kläder så att man slipper dessa små bekymmer innan utgång.
På tal om kläder just nu känns de som om jag enbart tvättar träningskläder, det har varit mycket löpning nu några veckor. Men de blir lugnare, svårare med barnvakt = mindre löpning. De får bli promenader ett par veckor nu när mormor och morfar ska på äventyr. Möjligt lite kusinhäng så mamma kan hålla sej i form. Vi får se hur det blir.

Jockarp.