Välgörenhet?

Godmorgon Jockarp.

Ja vi diggar livet utan filter. Det som kommer ur min mun är oftast ofiltrerat så är det även med bilder. Ibland blir det bra ibland mindre bra.

Men alltså, vem i hela världen ha en sån otroligt vackert utsikt och vilka ståtliga soluppgångar vi bjuds på i Jockarp. Mollie har inte vett att uppskatta dom fullt ut ännu, hon pustar mest när jag pratar om vilket vackert himmel det är eller vilket magiskt ljus det är, men jag vet att det kommer komma en dag när hon kommer hem till sitt barndomshem. Dagen kommer komma när hon också ser det vackra, ibland tar det bara lite längre tid.

Jag och Mr K tog en mil på berget efter vi lämnat Mollie i utbildningslokalen. Det blåste hårt och det var vi inte vana vid.. Det har varit nästan vindstilla i en vecka nu. Men vi knatade på.

När vi kom hem koktes kaffe och sen väntade ett par timmar i verkstan. Jag vet att dagarna där är räknade just nu så jag passar liksom på. Jag sågade ut en hel hög med tänkta svarvbitar, la dom i hyllorna och sen fick jag städa lite innan jag satte den första biten för dagen i svarven. Den blev vacker men den andra biten jag pilade i blev ännu vackrare. Herregud sånt vackert trä vi har i Jockarp. Och ja, jag är förmöglat bra på att hitta dom. Rötad bok, så vackert.

Mollie hämtades upp i skolan och hon hade fått ett

Förhandsbesked om betyg i Tyskan. Ett B. Jo jag tackar ja.

Tänk att det är min dotter det. Stolt? Ja med all rätt.

För dagen skulle hon stå för maten, så medans hon brassade käk så slog jag in julklappar. Nu tror jag minsann att jag är klar. Tänk att det gick även detta året. Bra där Leonora. Förvisso har jag bara Mollie och Kennet att tänka på.

Men det är nog så viktigt det.

En kvällspromenad med Kennet i ösregn sen väntade dusch, hårtvättning och utkamning. Det var väldigt behövligt minsann. 

Ja och så är det de där med svarvandet. Så många som gläds med det jag skapar och så många förfrågningar om att få köpa. Jag är en aning rörd faktiskt.

Jag fick ett tips häromdagen om att jag kunde ha en form av utlottning. Då skulle jag kanske inte vara så blyg inför att någon ska bedöma mina skapelser. Men så har jag funderat lite till.

Hur vore det med försäljning och att det köparen betalar (vilken summan blir kommer vara frivilligt) går till någon hjälporganisation. Jag har inte landat helt i det än men det vore nog en väldans bra idé. Jag börjar ju få det lite trångt nu med alla träbitar ;)

Lekhumör.

Nyskapande…

Jockarp.