måndag 21 november 2022

Topplocket….





Fyra minus och snö på marken. Och? Halv sju stod jag redo i löparskorna och gav mej ut på berget. Jag rasslade in ytterligare 15 km. Det känns bra och jag tror jag kan öka dosen utan att det skulle bli några större problem. Kroppen är stark och eftersom jag åt en stor påse med brända mandlar dagen innan på julmarknaden så var det nog övermycket energi i den Vilhelmssonska kroppen. 
När jag kom hem sved det en aning i nyllet på mej. Jag tände fyr i pannan, svidade om. Jag sprang upp på övervåningen och kröp ner under täcket med min dotter. Vi myste en stund och jag frågade om hon ville följa med och handla eller ligga kvar och mysa en stund till. Hon valde det sistnämnda.
Jag drog in till affären och styrde upp inköpen, med mej hem hade jag frallor som vi bums såg till att provsmaka.

Vi hade en planerad städdag men Mollie var inte på humör hon gjorde mej också på inte humör. Jag tappade det fullständigt och frågasatte om det bara var jag i vår familj som ska fixa med allt eller om vi kunde tänkas dela på bördan lite. Vi kunde dela efter att jag informerar på en mängd olika sätt att jag inte kommer att palla med att dra hela lasset hela tiden.
Jag är så förbannat trött på att kläder som inte är smutsiga hamnar i tvättkorgen bara för att det är för jobbigt att vika dom och lägga tillbaka dom i garderoben. Jag kör säkert tre maskiner i veckan med rena kläder och det är inte okej.
När topplocket blåst av så lättade trycker en aning. Städningen styrdes upp och efter det drog jag till min vän andra sidan berget för en promenad. Vi hade en riktig gnällrunda. Men det behövs minsann ibland. Vi gnällde men naturen var bedårande vacker. 

När jag kom hem stod det lussebullebak på våra agendor. Jaha ja. Det blev en trevlig stund och shit vad goda dom blev. Eftersom vi inte diggar russin så tog vi inte i några alls. Så jobbar vi.
Efter kattbak och middagsintaget så badade jag Kennet. Han var inte vacker men efter badet strålade den vita pälsen på honom. Jag tog också ett bad. Jag gick ut och la mej och där
Låg jag en timme. Det var verkligen behövligt. Stjärnor fanns på himlen men det var inte samma mängder som kvällarna innan men jag njöt av mörkret, värmen och ljuset från stjärnorna.
Herregud så fint livet är ändå. Jag är så tacksam över det.





Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar