Upplevelser och längtan…..

Att vara med henne är magiskt…

Det blev en lugn sista morgon på Island. Vi tog god tid på oss innan vi klev upp, vi åt en extra lång frukost. Tänderna borstades och vi gick ut på stan. Vi sög in det sista av Rejkavik för denna gången. Vi tog bussen till flygplatsen. Där käkade vi, shoppade lite och satt och kollade på folk. Jag älskar flygplatser. Människor på väg på alla håll i världen. I sorg och glädje, i jobb eller privat. Alla ha sin historia och alla är på väg in i framtiden. Det är något speciellt med den känslan.

Sammanfattningen av dagarnas får nog ändå bli fantastiskt. Att ha möjligheten att ge Mollie det jag gör genom resa och låta henne se världen är lyxigt. Vi ser världen på olika sätt, olika sorters resor men vi får vara med om så mycket och möta så många olika människor, se så många olika platser, äta en massa god mat. Och framförallt modet att våga. Hon tar sej fram obehindrat med flyg, tåg, buss och till fots. Jag bekymrar mej aldrig när jag reser med min dotter. Vi klarar allt tillsammans. Och att som mamma känna den tryggheten är nog även det väldigt ovanligt. Men vi är bäst tillsammans. Hon och jag mot världen.

En vända hem och springa på berget med Mr K och nu bär det av en snabb vända för att pussa på en fager böna på västra sidan av landet. 

Herregud vad jag längtar efter hennes närhet. Hon har lovat att hon ska pussa omkull mej när jag kommer och det är verkligen något jag ser framemot. Jag Älskar att bli omkullpussad av henne.

Nu längtar jag efter henne…

Jockarp.